Jag har funderat lite på det här med att man "inte ska hoppas för mycket".
Men why not?
Den dagen mensen kommer (helst inte!!) så blir det en skitdag oavsett om jag hoppats eller inte.
Det hjälper liksom inte mig där och då att jag gått runt och inte vågat hoppats och bara oroat mig.
Det är ju inte så att jag vill kunna säga till mig själv att "vad var det jag sa!"....
Så därför tänker jag ta ut lite av segern i förskott.
:)
Jag tror dessutom absolut att man blir lättare gravid om man mår bra och inte går runt och oroar sig.
Det här med tankens makt är nog starkare än vi tror.
Och om det skulle vara så att jag åker ner i backen hårdare på mensdagen om jag tagit ut lite av segern i förskott så har jag iaf mått bra många dagar.
Då får jag ta mig igenom några skitdagar och förhoppningsvis har jag fått styrka av de bra dagarna så att jag klarar det.
Vi ska klara det!
<3
Kommentarer
Postat av: Barnlängtan
Du gräver din egen grav, brukar min man säga till mig när jag hoppas och hoppas. Men det är svårt att låta bli! Hoppas att du inte blir besviken!
Svar:
enmammapavift.blogg.se
Postat av: Cohen
Jag landar mjukare om jag landar från 5an än 10an i badhuset, därför väljer jag att vara pessimistisk/realistisk sett till statistiken och förbereda mig på ett minus, men hoppas och hemligt räkna med ett plus såklart. Men jag går hellre runt och är en "lagom glad" ruvare, och sedan en skitglad gravid, än en jätteglad ruvare som sedan går under vid minus.
Svar:
enmammapavift.blogg.se
Trackback
