För några dagar sedan så skrev jag om hur bra jag just nu mådde i graviditeten. Det gick över litegrann igår. ;)
I går morse, eller rättare sagt så började det i går natt, med att jag inte kunde vända mig i sängen. Ryggläge var det enda som funkade hyffsat.
Hade nämligen ruskigt ont i höger sida av magen. Typ i höfthöjd men i magen. På morgonen lyckades jag efter många om och men ta mig till toaletten. Att ta sig tillbaka till sängen sen var en annan femma... Gjorde så ont så tårarna rann och sambon fick lov att hjälpa mig.
Stannade kvar i sängen en stund och tog en alvedon. Sen tog jag mig upp och gick till jobbet. En promenadsträcka som vanligtvis ligger på 10 minuter tog nu en halvtimme...
Vid 10 kontaktade jag barnmorskan och berättade hur det var. Fick infon om att om bebisen rörde sig, att det inte kom något blod eller vatten så var det ingen fara för henne. SKÖNT!
Kämpade på i två timmar till men sen när jag skulle resa mig från min plats så gjorde det galet ont igen. Tårarna kom och chefen bestämde att nu måste du åka hem. Så han skjutsade hem mig. Visserligen gjorde han klart och tydligt för mig att han hellre ville skjutsa mig till sjukhuset, men jag tyckte inte att det behövdes iom att jag pratat med barnmorskan. Väl hemma så tänkte jag att jag kollar med sjukvårdsupplysningen hur länge jag ska uthärda smärtan innan jag bör åka in och kolla om något var fel på mig. Blev snabbt kopplad till Specialistmödravården på Karolinska och de ville att jag skulle komma dit på en gång. Sagt och gjort så satte jag mig i en taxi och åkte iväg. Till saken hör den att jag lämnade datorn på därhemma och hann inte äta lunch. Jag skulle ju snart vara tillbaka. ;)
På sjukhuset fick jag direkt lägga mig i en säng och så började de att mäta lilla hjärtats hjärtljud. Fick ligga där i ca 20 minuter och sköterskan konstaterdade efter dessa 20 minuter att vår lilla tjej verkade må jättebra. Än en gång SKÖNT!! Efter detta fick jag sätta mig i ett väntrum för att träffa läkaren. Under tiden jag satt där så kom och gick smärtan hela tiden. Jag satt alltså still men ändå så kom den. Frågade en sköterska om det var ok att jag åt ett äpple som jag hade med mig och det var det. Tog även mina två mandariner för nu var jag rätt hungrig.
Så fick jag träffa läkaren (förövrigt en väldigt bra läkare!) och hon tyckte inte att min smärta var normal. Hon gjorde ett UL förr att se så att bebisen mådde bra och det gjorde hon. Men hon skrev en remiss till ultraljud för magen för att titta på lever, njurar, urinblåsan, äggstockar och blindtarmen. Jag skulle även få ta blodprover och urinprov. Jag (som fortfarande var inställd på att strax få åka hem) frågade hur långt tid hon trodde att det skulle ta och hon sa att det här tar nog några timmar och att det var bäst att jag blev inlagd för de ville inte släppa hem mig med den smärtan. Sagt och gjort så förflyttades jag från Specialistmödravården till Antatalavdelningen dit icke förlösta kvinnor läggs in.
Fick lämna urinprov och sen var det dags för blodprov. De hade även kommt fram till att jag skulle fasta from nu och att jag skulle få dropp. Nu ångrade jag mig att jag inte hunnit fått i mig någon lunch...
Mådde vid det här laget ganska kasst. Smärtan var hög och jag var svag efter att inte ha fått i mig någon mat.
Så när blodproven skulle tas och infarten skulle sättas så gick det sådär. Jag skakade och mina ådror flyttade sig. Efter att min sköterska gjort två försök i vänster arm så kallade hon på en kollega som testade på höger arm. Där fick hon in en infart men hon fick inte ut något blod. Tillbaka till vänster arm igen och tillslut efter fyra stick så var allt på plats. Strax innan detta så hade jag fått två smärtstillande tabletter också så jag började bli rätt susig i kupan.
Efter det här kom kärleken på besök. Hade bett honom packa lite saker till mig, bla tandborste, myskläder, Ipad, underkläder, bok och lite annat. Det var skönt att ha honom hos sig!
Efter att jag varit på toaletten så slutade mitt dropp att fungera, droppet hade gjort ganska ont ända sen de satte in det så jag var rätt glad över att de skulle behöva sticka mig på nytt. Denna gång blev det på vänster hand. Så mycket bättre!
Lite senare på kvällen vid sex-sju tiden fick jag min tid för UL av magen. Blev satt i en rullstol och så drog vi iväg.
Det här ultraljudet var inte speciellt skönt kan jag lova! Men jag fick en rejäl gnomgång av alla delar.
Det som läkaren kunde se var att min högra njure var lite vidgad. Inte farligt vidgad men det kunde vara orsaken till smärtan. Efter ca 20 minuter var vi klara och jag fick åka tillbaka till mitt rum.
Väl där så fick jag reda på att jag nu kunde få börja äta och dricka igen. Härligt!!! :)
Vi gick direkt till dagrummet där det fanns ett kylskåp med fil, juicer, smör, pålägg och lite annat. Jag fick ävn varm mat (pannbiff och potatis) men jag kan säga att det bästa var när jag tog de första tuggorna på skorpan. Vilken härlig känsla efter att ha varit hungrig så länge!! Underbara skorpa!! :)
Tillbka till rummet igen och då var det dags att kolla lillans hjärtljud igen. Blev lite orolig och frågade varför men det var bara en rutinkontroll. Under tiden vi mätte så passade vi på att ringa grynets morfar så att han fick höra också. <3 Allt såg även denna gång fint ut. En aktiv liten prinsessa där inne. :)
Vid klockan nio så åkte sambon hem och jag fick stanna kvar. Natten gick okej och nu ligger jag här i sängen och väntar på att få träffa läkaren. Lillskruttan är livlig som vanligt och smärtan har gett med sig mycket mot igår så jag hoppas att jag får åka hem snart. :)
