Akupunktur del 2
Jag gjorde ju mitt första besök hos en akupunktör i förra veckan.
Helt okej besök, lite förvirrat och lite stressat men helt okej.
I måndags så hörde wallmarks.org (akupunktören i Skåne) av sig till mig.
Han ville tipsa mig om en akupunktör i Stockholm som han tyckte att jag skulle gå till.
(Jag hade ju gärna besökt wallmarks men det är lite långt till Skåne...)
Sagt och gjort, jag bokade en tid hos Sophie Lagercrantz.
Hade tid hos henne nu i eftermiddags och besöket kändes jättebra! :)
Så det blir Sophie jag väljer!
Hon kändes noggrann och hon ställde många frågor om mig/oss för att kunna ge oss hjälp och rätt behandling.
Akupunkturen kändes betydligt mycket mer än den i förra veckan.
Första nålen gjorde att jag fick sendrag i benet. ;)
Men då vet man ju att det händer något iaf.
Med mig hem fick jag en papperspåse fylld med örter som jag ska göra avkok på.
Ska bli spännande och se hur det smakar. ;)
Fick lite instruktioner också som jag måste följa.
1.
Den första grejen är att jag måste vara varm. Jag är ju annars en riktig fryslort som ständigt är kall. Men nu ska vi ändra på det. Långkalsonger, tjocktröja och varma sockor på.
Ska bli spännande att se hur jag löser det här på jobbet. ;)
2.
Den andra grejen är att jag inte ska äta kalla saker. Jag får inte ens dricka kallt vatten...
När jag ska dricka vatten så måste jag koka upp vatten och ta 50/50 kokvatten och kallt vatten i ett glas.
Sitter med ett glas här brevid mig nu och det går bättre än jag tänkt mig även fast det inte är speciellt gott.
3.
Nu är det slut på sockret...
Och här kommer sanningen: Jag är en sockerråtta!
Jag vet att jag kan sluta med godis och allt annat sött, men det är lite tråkigt...
Ska dessutom inte äta så mycket frukt som jag gör då det är massa socker där med.
Dessutom är frukter kalla och där kommer punkt 2 in i bilden igen...
4.
Äta mer protein.
Inga problem!
Förutom de fyra råden ovan så ska jag även börja mäta min temeratur varje morgon för att se min temperaturkurva.
Samma tid varje morgon ska det vara.
Tror att det får bli klockan halv sju.
Illa när det kommer till helgen...
Så, jag välkomnar mig nu till mitt nya varma sockerfria liv. :)
Puss!
Nya tag efter jobbiga dagar...
Det har varit några riktigt jobbiga dagar…
Gråt och besvikelse är nog orden som beskriver dem bäst…
Tisdagen, då jag tog ledigt, blev en dag med många funderingar.
En välbehövlig dag!! Hade inte klarat av att jobba och träffa människor som skulle fråga hur jag mådde…
Jag berättade om vår resa för en gammal kollega till mig och hon tipsade mig om en man i Skåne som jobbar med kinesisk akupunktur. Wallmarks.org.
Började söka lite på ämnet och kunde se att väldigt många (!) som önskar bli föräldrar använder sig av just kinesisk akupunktur.
Hade jag ingen aning om trots att jag ändå läst en hel del på nätet…
Sagt och gjort, efter att jag surfat runt på ämnet ett tag så kontaktade jag en klinik som jag tyckte fått mestadels bra omdömen.
Tänker att det ju absolut kan vara värt att testa! :)
Många skriver också att de mår väldigt bra av akupunktur, ett plus bara det!
Fick kontakt med en kvinna vid namn Marietta och fick en tid bokad direkt.
Så igår var jag på min första akupunktur! :)
När jag kom till kliniken så satt Marietta i receptionen. Mitt första intryck av henne var att hon var lite smått förvirrad.
Men sen kändes det ändå som om att hon kunde sina saker.
Jag fick fylla i ett formulär med en massa frågor om min hälsa och sen fick jag också ett helt A4 med uppmaningar om hur jag ska leva from nu.
Gisses, vem trodde att jag inte skulle få äta morötter?!
När det väl var dags för nålarna så var jag lite nervös men det gick bra.
När alla nålarna var satta (i pannan, på händerna, på magen, på fötterna och kanske på benen…) så fick jag sen ligga i det nedsläckta rummet och bara vila i ca 30 min.
Väldigt skönt att bara ligga där och lyssna på avslappningsmusiken som spelades.
Efter akupunkturen så satt vi ner och pratade lite och jag fick ställa frågor. Hon passade då också på att visa mig en pärm med alla de tackkort som kliniken fått.
Massa brev från nyblivna föräldrar.
Så nu har mitt hopp tänts igen och jag är stark nog att kämpa vidare, ett steg i taget! :)
Älskade trasselunge! <3
Världen är orättvis...
Igår kom mensen....
Har svårt att hitta ord för hur otroligt ledsen jag är.
Vart finns den där styrkan att gå vidare? Att ta nya tag?
Styrkan att våga hoppas igen...
Jag vill bara blunda, somna och inte vakna för smärtan i mitt hjärta är så enorm.
Vissa stunder vet jag inte hur jag ska klara mig igenom dagen.
IVF var den sista utvägen och när den inte fungerar så faller allt, som ett skört korthus.
Det började redan i söndags.
Vi satt i bilen på väg hem från familjen, tårarna kom och ville inte sluta rinna.
Ville inte lyssna på min kropp som berättade för mig att mensen var på väg.
Ville inte förstå...
Överlevde knappt arbetsdagen igår (måndag) men tog mig igenom den genom att smita in på toaletten och gråta en stund när det blev alltför tungt. Torkade tårarna, tog på mig masken och gick ut och körde på som om inget hänt.
Ville att inget skulle ha hänt....
På eftermiddagen så kom mensen, det var ju ingen chock direkt.
Ringde läkaren på vägen hem, hade masken på och var stark, iaf till en början.
Ville veta hur vi går vidare. Ville börja på en gång med försök nummer två!
Vi måste vänta en månad, då gick masken sönder och tårarna kom.
Fick info om att det finns personer att prata med om vi vill. Både för mig och min älskling.
Ska nog boka en tid, tror att det kan vara bra.
Idag (tisdag) så gick det inte att gå till jobbet.
Tårarna kommer för ofta, skulle inte hinna in till toaletten för att dölja dem.
Därför är jag hemma, tog semester.
Idag ska jag pussla ihop bitarna av mitt hjärta som brustit.
Försöker att vara stark och hålla modet uppe för jag vet att det inte är ett alternativ att ge upp.
Det alternativet finns inte.
Jag vill bli mamma!
<3
Lilla grynet...
Klockan ett idag så planterade vi in ett litet gryn i min mage. Så lycklig! <3
Allt gick bra och proceduren var inte särskilt smärtsam, typ som en gynundersökning.
Och det tog bara några minuter.
Som på äggplocket så fick vi följa allt på en skärm.
Vi såg livmodern och vi såg när det lilla ägget lades på plats.
Fantastiskt vad man kan göra!
Vi hade ju plockat ut nio stycken ägg. Av dessa så var det bara ett, lilla grynet, som klarade sig, befruktades och delade sig som det skulle.
Och vi är så glada över att vi fick ett ägg!! Det kunde ju lika gärna ha varit så att inget ägg klarade sig.
Det var lite olika anledningar till att resterande ägg inte klarade sig.
Jag tror att det var 2-3 ägg som inte var helt mogna. Några hade inte blivit befruktade och några hade blivit befruktade men inte delat sig som de skulle.
Vårt lilla gryn hade delat sig jättefint och var nu delat i sex celler.
Jag och kärleken funderade lite kring att det var så många ägg som det inte gick bra för.
Vi vet ju att jag haft väldigt svårt att bli gravid länge. Kanske kan det vara så att problemet ligger i själva befruktningen?!
Vi hoppas någonstans att det kan vara så och att det inte är problem när det befruktade ägget ska fastna i livmodern.
Befruktningen kan vi få hjälp med men att ägget ska fastna kan bara ägget fixa själv.
Vi och alla nära som vet om vår resa håller nu tummarna för att vi ska få ett litet knyte i sommar.
<3
Nu har vi plockat ägg!
Idag hade vi ju tid för äggplock, och det gick jättebra!
Jag hade med facit på hand inte behövt oroa mig. :)
Vi kom till kliniken strax efter åtta på morgonen och jag fick direkt börja med att byta om till sexiga sjukhuskläder, både skjorta och strumpor. Så snygg jag var! ;) Efter att jag tagit två Alvedon och en Stesolid bäddades jag ner tillsammans med en värmefilt i en säng.
Sen var det dags för kärleken att göra sin insats och lämna prov medan sköterskan satte en infart på mig.
Det skulle visa sig att den här infarten var det som skulle göra mest ont av allt, så då vet ni att det inte var så farligt att plocka äggen. :)
Efter att vi fått vila en kvart på rummet fick vi gå in i operationssalen.
Där var vår läkare, vår barnmorska och en till läkare som jobbade i labbet och skulle ta emot äggen.
Alla i fina operatinskläde med nätmössa. Även kärleken fick en sjukhusskjorta och en nätmössa. Söt som socker! :)
Strax innan vi började så fick jag morfin och gisses va det snurrade. Kände mig alldeles berusad och fick en avslappnad och skön känsla i hela kroppen. Var ju även inbäddad i filtar och en värmedyna så jag hade det rätt bra i stolen. :)
Fick två stycken lokalbedövande sprutor och sen var det dags att plocka äggen. Vi fick följa hela proceduren på en skärm och se när läkaren punkterade alla äggblåsorna och sög ut innehållet.
Äggblåsorna är ca 2 cm i diameter och äggen är ca 0.1 mm. Väldigt små krabater helt enkelt.
När labbet fick in första ägget så meddela sköterskan oss det, härlig känsla! :)
Efter ca 10 minuter var det klart och vi fick gå in på vårt rum igen. Mådde lite illa en stund men det gick över snabbt.
Så kom vår söta sköterska med en välfylld frukostbricka. Sååå gott! Jag hade ju bara fått äta lite yoghurt på morgonen så jag var hungrig.
Medan vi satt där och mumsade i oss av mackorna och juicen kom sköterskan tillbaka med resultaten. Spermierna var i fin form och nio stycken ägg hade man fått.
Det känns väldigt väldigt bra! :)
Nu ska äggen och grabbarna få leka i en skål i ett värmenrum till på onsdag då vi förhoppningsvis får sätta tillbaka ett ägg i mig.
Längtar! <3
Nu har jag börjat få lite ont i magen så det är dags att ta några Alvedon.
Veckan som kommer är det nu vila, vila, vila som gäller.
Längtar till onsdag!
Slutsprutat!
Tänka sig, ikväll ska vi inte ta nån spruta, känns konstigt men fiiiint! :)
I fredags kväll så tog vi den sista Puregonen och den sista Cetrotiden och igår så tog vi Ovitrellen, alltså sprutan som sätter igång ägglossningen.
Ovitrellen var som Puregonen, dvs en "penna", tycker att de sprutorna är bättre än de andra.
Och i morgon bitti (!!!) så ska vi göra äggutplocket. Gisses så fort det gått!
När man väl går och väntar så tycker man att det går väldigt långsamt men sen helt plötsligt är det ändå dags.
Är lite nervös... Men det ska gå bra har jag bestämt mig. :)
Hoppas på flera fina ägg, det skulle ju vara fantastiskt om vi även hade sån tur att vi kunde frysa ner några.
Idag har jag mått rätt knasigt. Varit sååå varm! Fått lov att gå ut på terrassen och svalka mig flera gånger. Men det är väl hormonerna stökar runt.
Förkylningen har inte heller gett med sig vilket jag håller på att bli galen på! Det har hållit i sig i över en vecka...
Riktigt sugen på att komma tillbaka till jobbet på riktigt nu! Började det nya jobbet 1 okt men har bara varit där en dag hittills och inte kommer jag att vara där imorgon heller...
Men jaja, jag får nog jobba så det räcker tids nog. ;)
Längtar tills imorgon! <3
Dessa hormoner....
Ja, jag säger då det, dessa hormoner rockar verkligen loss i min kropp.
Igår var det tårar och bedrövelse över typ allt och inget... Inte kul!
Idag är det raka motsatsen, mycket trevligare. :)
När vi tog sprutorna för en kvart sen så hade kärleken lite svårt att sticka mig för att jag inte kunde sluta skratta. ;)
Jag var ju på ultraljud imorse för att se om blåsorna växt till sig. Visste visserligen redan innan besöket att de hade växt, magen är svullen nu och öm! Lite svårigheter att gå utan att det gör ont.
Läkaren sa iaf att de växt till sig fint och att det är dags för utplock på måndag - HURRRRAAA!!!
Så spännande! :)
Och på onsdag är det sen dags att plantera in ett fint litet ägg som ska växa i min mage. Kärlek!
När min älskling kom och mötte upp mig efter jobbet idag så hade han med sig en jättefin bukett med blommor. Sötnosen!
Och så fanns där ett litet kort med ett par jättefina örhängen från Tomas Sabo.
Ååå så glad jag blev!! Har önskat mig dem länge! :)
Mys!
Nu är det fredagskväll och vi har inget inbokat i helgen. Hur skönt är inte det!?
Kärleken tog sig ett glas vin, det gjorde inte jag... Får väl förhoppningsvis leva med det ett tag nu. ;)
Puss, kram och trevlig helg!
Svullen mage... ;)
Fortfarande sjukling...
Torsdag idag och jag är fortfarande sjuk. Hade hoppats på att gå till jobbet idag men icke! När jag vaknade imorse så tyckte inte kroppen att jobb var en bra idé alls. Så här ligger jag i sängen, fortfarande...
Det positiva med den här veckan är ju att jag har vilat mycket, det känns bra eftersom att det inte är min starka sida annars...
Imorgon är det ultraljud igen, spännande att se om de små blåsorna växt till sig. Det känns iaf att de växer och blir större. Ömt i magen och ryggen, men jag tar gärna den smärtan så att jag vet att det händer något. :)
Pratade med min vän som plussade häromdagen. Hon är i vecka sju nu och mår illa som tusan på morgonen. Innan hon går upp så måste hon äta en halv banan. Hihi, hon såg så trött ut när hon sa det. Men vi vet ju att alla krämpor, sprutor och smärtor är värt besväret när bebisen väl kommit. :)
Pratade också med min andra vän som ska få sin bebis nu i november. För henne är det dags att skriva förlossningsbrev nu, himmel va fort tiden går!! :)
Jag har börjat oroa mig lite inför utplocket... Ser inte fram emot alla sprutorna... Men nu är det bara att "gört", det blir nog några resor värre när det är dags för förlossningen. ;)
Min älskling har blivit riktigt duktig på att hantera alla sprutor nu, värsta proffset på att blanda och injicera. ;)
Förkylning, svimning och sprutor i mängder...
Så var det tisdag då, dagarna går fort nu!
Jag blev ju förkyld här i helgen och ställde in mötet i Norge, och tur var väl det med facit på hand!
I söndagskväll när jag och kärleken satt i soffan och drack te så började jag nämligen få ont i bröstet. Ni vet så där som man kan ha ibland då man inte kan andas in djupt. Har haft så massa gånger innan och det brukar gå över bara jag sitter stilla och tar det lungt en stund.
Men i söndags så ville det inte alls gå över.Jag kände att det blev jobbigare och jobbigare att andas, tillslut blev det så jobbigt att jag tuppade jag av. Några minuter senare så kom ambulansen och hämtade mig.
Väl på sjukhuset togs massa prover, EKG och andra tester men man kunde inte hitta vad som var felet.
Efter att vi varit på sjukhuset i sex timmar och läkarna uteslutit fel på hjärtat och blodpropp i lungan fick vi åka hem, då var klockan halv tre på natten. Läkarna kunde inte säga vad felet var men de trodde att de berodde på en muskelinflammation i bröstkorgen. SKÖNT att det inte var något allvarligt! Det jag tänkte på mest på sjukhuset (förutom att oroa mig för att ha hjärtfel eller en propp) var panik inför att ev behöva avbryta behandligen av IVF:en. Som tur var så behövdes inte det. :)
Puregon-sprutan som vi skulle tagit klockan 21.00 den kvällen blev framskjuten till 02.30 så vi var lite oroliga om det skulle påverka på något negativt sätt. Ringde och pratade med kliniken på morgonen efter men de sa att det var lungt.
Så nu är jag hemma från jobbet och vilar upp mig.
Igår var det dags att utöka antalet sprutor från en varje kväll till två varje kväll. Så från att bara ha tagit Puregon är det nu Puregon + Cetrotide som gäller. Cetrotidesprutan var faktiskt lite värre än Puregon...
Dels så kändes den mer men så fick jag också en allergisk reaktion på magen. Det blev alldeles rött och huden blev "apelsinig". Jäklar va det kliade! Men det gick över efter nån timme.
Idag var jag på första ultraljudet för att kolla till äggblåsorna och se om Puregondosen skulle förändras. Allt såg bra ut och jag hade ca: 7-8 äggblåsor. Så nu ska vi fortsätta som vanligt med sprutorna till nästa ultraljud på fredag. Nästa vecka blir det antagligen både utplock och isättning. Såå spännande!
Kärlek!
