Efter den första natten (helt utan sömn för min del) så kom äntligen morgonen. <3
Den här dagen bestod mest av att gosa med skrutten, amma och byta blöjor. Amningen kom igång hyffsat fort för oss vilket var jätteskönt. Blev helt salig när jag för första gången såg att det kom lite genomskinlig vätska ur brösten - då visste jag ju att skruttan fick i sig lite grann iaf. Efter hand så bytte mjölkenfär från genomskilig till gulaktig och från gulaktig till vit. 
Amningen har inte varit helt smärtfri, redan på BB så fick jag sår på det ena bröstet. Fick då testa med en plastnapp som man sätter på bröstet. Gick sådär... Så det slutade med att jag inte avände den. Tänkte att det får väl gå över. 
 
Pga smärtan i magen där de snittat så fick jag smärtstillande tabletter tre gånger per dygn. Men det hjälpte ändå inte när jag skulle duscha.. Bara att ta sig mellan sängen och toaletten var en pärs! Gisses va slut jag var i kroppen och va jobbigt det var. När jag väl tagit mig till toaletten fick jag sitta där en bra stund innan jag kunde börja ta mig tillbaka. Det viktigaste var att få igång kissandet iom att jag hade en kateter under operationen och det var inte det lättaste. Att få igång magen och göra "nr 2" var ännu värre... Jag fick ju inte använda magmusklerna alls och kunde inet göra det heller. Duschen blev som sagt för mycket så jag fick lov att larma på hjälp. Det kom då en BM och hjälpte mig tillbaka till sängen. Vid det här tillfället så kändes det som om att det skulle ta en evighet innan jag skulle vara tillbaka till mitt gamla jag. 
 
Läkarna ville också att jag skulle gå upp och röra på mig så mycket jag bara kunde. Pust! Tanken var att jag skulle ta mig ut till frukosten på morgonen men det gick inte. Kärleken fick helt enkelt hämta frukost till mig. När vi kommit till lunchen så lyckades vi faktiskt att ta oss ut och lillan var faktiskt lugn en liten stund i sin säng som vi rullade med oss. Innan så hade hon ju vägrat att vara lugn på någon annanstans än i famnen hos oss. 
Mitt under lunchen så vaknade hon dock och jag fick amma när jag åt. Kan säga att jag börjar bli bra på att göra saker med bara en hand nu. ;) 
När vi lämnade lunchen så satte vi upp lillans rosa nål på tavlan över födda. <3 Det satt redan fyra stycken nålar för den 20/8 så det hade fötts några kompisar också. :) 
 
Strax efter lunchen så bestämde vi att kärleken skulle åka hem och hämta bilden + åka in på Barnens Hus som hade rea (de hade tydligen gått i konkurs) och köpa ett babynest. Vi misstänkte att vi skulle behöva ha ett när vi väl kom hem. Under tiden var borta så gossade jag och prinsessan hela tiden. När det var dags för blöjbyte så blev även jag nerbajsad. ;) 
Kärleken kom tillbaka strax innan midagen men något babynest hade han inte köpt. Dels så hade han inte ens kommit in på Barnens Hus pga att det var över 100 meter kö, när han sen hade kikat in på babyproffsen så hade ett babynest kostat 1200 kr. Skitdyrt ju! Det slutade med att han tog en sväng på IKEA och köpte material så att han kunde sy ett babynest själv när vi väl kommit hem. 
När kärleken kom tillbaka till BB så fick han ta hand om prinsessan och jag fick gå ut och äta middag själv. Lite egentid. ;) Jag tog sen med mat till kärleken så att han fick äta på rummet. 
 
Efter middagen så kom BM Mikaela in till oss och gick igenom min journal och vi fick ställa frågor och vi hade några. Vi frågade bla ang det här med natten och att skruttan bara ville sova på oss. Hon förespråkade självklart att skruttan skulle ligga på rygg och sova men hon förstod också att man måste få sova. Sen planerade vi för hemgång dagen efter. Mikaela passade även på att byta mitt bandage på såret där de gjort snittet iom att det var ganska blodigt. 
 
Så natten sov skruttn på mitt bröst igen, denna gång så sov jag dock också lite grann. Men det var sjukt svårt att koppla av och sova, jag var ju så rädd för att hon skulle sluta andas. 
Men till slut kom återigen den efterlängtade morgonen och den dag som vi skulle få åka hem med vår prinsessa. <3
 
På morgonen så kom en barnläkare in till oss för att kontrollera att allt stod bra till med lilla hjärtat. Han var verkligen en typisk barndoktor, en äldre man och hur söt som helst med sitt vita hår. Kändes tryggt att ha honom där. :) Han kontrollerade skruttans hjärta, blodcirkulation, färg och rörlighet i axlar och ben. Allt såg jättebra ut! :) 
Nästa besök var en läkare som kollade till mig. Vi gick igenom journalen lite kvickt och konstaterade att det inte fanns något att anmärka på. Jag hade förlorat totalt 488 ml blod under operationen och det var tydligen helt normalt. Jag fick även ta ett HB som visdae att mitt järnvärde tyvärr hade gått ner ill 105. Så läkaren ville att jag skulle ta två järntableter per dag. Läkaren informerade mig också om att hon ville att jag skulle ta bort bandaget i början på kommande vecka men att jag skulle låta stripsen sitta kvar tills de själva lossnade. Stygnen som de sytt ihop mig med skulle själva försvinna och jag behövde inte ta bort dem. 
 
När det var dags att åka hem så skulle vi sätta på vår lilla docka lite kläder. Det visade sig att hon simmade i alla kläder trots att det var stl 50. Lilla hjärtat! Men men, hon fick ha lite för stora kläder. :) 
Så satte vi ner henne i babyskyddet för att bege oss till bilen och åka hem. De första hundra metrarna skrek skruttan rakt ut men den så somnade hon snabbt. <3 Sååå skönt att hon klarar av att åka bil iom att vi åker bil hem till våra föräldrar ganska ofta. 
 
Att komma hem till lägenheten var helt magiskt! Tänk att vi äntligen hade fått ta hem vår lilla skatt. <3
Vi fick prova skötbordet för första gången, jag ammade i vår soffa för första gången, hon sov hemma i lägenheten första gången - ja allt var ju första gången. <3 
När vi satt och ammade så började pappa att sy babynestet som blev sååå fint. Min kärlek kan han. :) <3 
 
Efter att vi varit hemma några timmar så fick vi vårt första besök. Det var lillalsyster och hennes sambo M. Tårarna trillade ner för systers kinder när hon för första gången fick träffa vår skatt. Kärlek! <3 
Skruttan fick också många fina presenter. Två stycken nallar, en kanin och en Nalle Puh, vi fick blommor och ett fint kort därtill. Sen hade syster även plockat ihop lite gott och blandat med badolja, våtservetter och annat. Så gulligt! 
 
Kvällen kom och så även natten. Delar av natten sov skruttan på mig och även en liten del i pappas babynest. Ett stort framsteg. :) 
 
Nästa inlägg ska jag försöka få med lite bilder. Förhoppningsvis imorgon. :) 
 

Kommentarer
Postat av: Antara

Låter helt fantastiskt!
Jag är så glad för er skull :)

Svar: Ja men det är verkligen helt fantastiskt! :) Livet har vänts upp och ner men det är så härligt! :) Kram kram!
enmammapavift.blogg.se

2013-09-02 @ 19:47:42
URL: http://utanegetbarn.blogspot.com
Postat av: dagijuli

åååh så mysigt jag längtar tillbaka till den dagen när vår lilla skrutta föddes när jag läser din berättelse. tiden går så fort så ta vara på tiden... vår lilla är ju redan 2 månader. vart har tiden tagit vägen liksom
vad duktig din karl är!! syr babynest hihi. =) lägg ut en bild jag vill se den.

om du har tid o orka o lust så gå in på min blogg o kika på insamlingen jag har o beställ ett armband eller kom bara med tips o idéer vart jag ska skänka pengarna sedan

kram o ha en fin dag. helt underbart otrolig känsla att vara mamma o pappa eller hur <3 största i livet helt klart

Svar: Ja men gud vad det är härligt att bli förälder! <3 :) Jag kommer ofta på mig själv med att bara sitta och titta på vår lilla tjej. :)
Ska absolut kika in på bloggen och armbanden! Det har av förklarliga skäl blivit lite dåligt med bloggtittande den senaste tiden. ;) Låter som ett spännande projekt du startat upp!

Stor kram till dig och ert lilla mirakel! <3
enmammapavift.blogg.se

2013-09-03 @ 16:32:38
URL: http://wwwdagijuli.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0